torsdag 10 oktober 2013

jag vill se färgerna...

...som så många andra ser på hösten. Ibland hinner jag uppleva en liten del av det och kan se det vackra och nästan uppskatta det, men stor del av den här tiden har en benägenhet att bara bli en kamp för att inte tappa allt, för att hålla näsan ovanför vattenytan och att kunna hålla fast vid tron och vetskapen om att det blir bättre, det är inte ett statiskt tillstånd. Det går inte att förklara ens för sig själv hur något som var så självklart för tre veckor sedan kan vara så svårt att föreställa sig idag. Disken i diskmasikinen är ren men har stått kvar i en vecka, har inte fått i en maskin tvätt på två veckor, sova, sova, sova så fort jag lämnar jobbet eller får vara för mig själv. Men...jag har gjort det här förut, jag kommer göra det nu och jag kommer behöva göra det fler gånger i mitt liv. Det är så det ser ut för mig och det får lov att vara okej. Den största utmaningen för mig är att hitta ett fungerande sätt att förhålla sig till det när man är mitt i...

hösten i gråskala

Hur som helst. Jag var på mitt fina BonLott i helgen. Som vanligt blev det en hel del jobb men även njutning i form av bastu och bad i sjön, utflykt till loppisar och kakbuffé på Taxinge slott.

Naturligtvis blev det även lite nya inköp för det som måste tas tag i på huset och i trädgården.

en cafégrupp till verkligt bra pris

fix- och don saker
 
sekatör
 


I trädgården ägnade jag mig åt stenkistan. Jag grävde ju gropen för ett par veckor sedan. Nu har jag åkt runt på småvägarna och samlat sten och börjat fylla. Bra styrketräning vill jag lova. Det blev säkert dryg 1000 kg och det behövs nog ett par tusen till. Stånk! Samtidigt är jag lite nöjd över att klara det mesta själv och njuter av det.

 
Hur jag än gör kan jag inte rotera bilden, så....vänd på datorn:-)

Måndag och tisdag har jag varit på mitt första internat i rektorsprogrammet. Vi var på Häringe slott. Vädret var inget vidare men jag tog några bilder ändå under en promenad i trädgården. Vildvinet hade börjat gå över i rött även om det var mycket oranget kvar. Jag kan verkligen se framför mig hur vackert det skulle ha varit med solljus som strimlade sig genom bladverket men det fick jag inte denna gång. Samtidigt skapade gråheten en miljö som överensstämde ganksa väl med min egen stämning och det var vackert.

 




Till helgen ska hela koloniföreningen ha städdag och jag tror det blir till att röja, räfsa och böka på våra allmäna områden. Jag har iinte varit med någon gång ännu och ser fram emot att träffa några av de andra som bor i närheten av mig. Vi får se vad det ger:-)

I övrigt fortsätter äppelträdet att digna av äpplen och tappa lika många...
 

3 kommentarer:

LyckligaPraliner sa...

Kram kära du..Jag hinner inte skriva mer nu. Ska på jobbet direkt. Ville bara ge dig en kram. Tror du behöver det nu.

Kram Ann-Louise

Pilgrim sa...

Så otroligt vackert det är på Häringe! Måste måste dit och fota vildvinet någongång. ? Bamsekram till världens bästa
Hélena

till-vidas-ara sa...

Tycker om det här hos dig. tankar och djup, livet som det är, detta eviga mysterium. kommer gärna tillbaka..

kramar Lycke