Söndagsfrid

Det har varit en härlig söndag! Himlen klarblå, skinande sol, termometern på nollan och en svagt isig vind som bet i kinden efter en studs promenad. Jag är nöjd. Nöjd med starten på dagen och nöjd med min kväll igår. Jag skrev om att möta rädslan och få svar på frågor. Jag är en sådan som måste fråga och fråga igen tills jag får svar och kan förstå. I vissa lägen är det kanske bättre att låta vara... Det var i alla fall det tips min fina vän gav mig igår och jag lyckades. Det blev en bra kväll och middag med ganska glad man och väldigt glada barn.

Jag höll mig även till tanken att bara stanna en natt och åkte hemåt igen efter lunch. Förra veckans tulpaner såg nu för sorgliga ut därhemma. Nya blommor inhandlades och vardagslyxen är nu återställd. Idag blev det ljusrosa tulpaner och vita ranunkler. Ranunkler och pioner är nog de vackraste blommor jag vet. Jag blir så glad då jag ser dem. De är så romantiskt mjuka och fylliga. Jag tycker de är lite som livet och kärleken. De lockar med något som vi anar göms längst där inne och man vill veta vad det är och förstå. Kronbladen vecklas ut ett efter ett men är så många att hemligheten aldrig helt blir avslöjad. Vi får fortsätta undra och söka...