onsdag 7 mars 2012

Hallå! Hjärnkontoret... Bygg en rak väg utan vägskäl...Tack!

Det är så märkligt det där hur det far upp och ned. Att verkligen, verkligen vilja le, säga jag mår så bra och mena det ...och det dåliga samvetet när man inte kan, trots att man är fysiskt kärnfrisk och borde vara tacksam och nöjd. Det är ju en skymf mot alla som kämpar med allvarliga, kanske obotliga krämpor och sjukdomar. Jag hoppas att några därute förstår hur enormt trött man blir på sig själv också. Jag vill faktiskt bara ut ur det här "fängelset" som jag antagligen själv gömt nyckeln till...på ett väldigt bra ställe verkar det som. Men envis är jag och jag kommer att hitta den.

I slutet av januari då jag började blogga, var det bara full fart framåt och uppåt som gällde. Och det är det ju nu med såklart men beslutsamheten och energin, har det inte funnits en gnutta av den sista tiden. Bara sova, sova, sova.

Det går inte an! Mycket tankar passerar även under de dagar jag inte orkat stiga upp. Den senaste tiden har jag funderat en del över vad jag faktiskt kan behöva just nu för att göra förändring. För allt, allt är ju föränderligt.



Jag har varit rädd för att förhasta mig och att förändra bara för förändrings skull och för att jag mått dåligt. Det lättaste är att lägga över sitt dåliga mående på jobbet, sin sambo eller familj, bara för att man själv inte riktigt förstår, kan läsa av eller orkar möta det som är den egentliga orsaken. Så länge jag inte riktigt kunnat sätta fingret på vad som är vad, har jag heller inte kunnat bryta upp från den trygghet jag har här på min lilla ö i form av bostad, jobb och vänner.


Men nu, nu har jag givit det så mycket tid och energi, att jag tror att det i sig, gör att det krävs förändring för att verkligen hitta tillbaka till kraften, energin och inspirationen. Jag ska i alla fall börja bekanta mig med tanken att kanske göra något helt annat i framtiden. Jag måste liksom prova vad mitt inre säger när jag tillåter mig att titta på platsannonser, läser vad de vill ha, vilka meriter och personlighetsdrag som krävs.


Jag har också satt mig och tittat igenom vad det finns för kursutbud i stan under våren. Jag vill gärna gå någon kurs som behandlar inredning, färg och form, men de flesta sådana kurser är väldigt dyra. Andra saker jag drömmer om att göra är att lära mig dreja, bli bättre på att fotografera eller testa silversmide. Nu har jag skannat av utbudet. Kanske några veckors keramikkurs. En kallas After Work-keramik och är förlagd till fredagkvällar. För singlar... Ja, inte för att jag tror att det kommer krylla av män på den där kursen, men man kan ju förutom att få vara här och nu med skapande i underbar lera, alltid träffa lite roliga, nya kompisar :-)


Lov och ledighet är skrämmade saker i nuläget. Vad ska jag göra och framför allt...MED VEM? Inte en sommar till på det här sättet. Jag, min älskade och hans barn hade ju massor av planer för vår sommar! Nej, inte tänka, bara göra! Jag ska börja planeringen redan nu. Jag har faktiskt några idéer och öppningar och satt och letade billiga resalternativ för ett par timmar sedan. Än är allt bara i planeringsfasen, men allteftersom, hoppas jag att ett alldeles lagom fyllt semesterschema tar form som jag kan se fram emot med stor förväntan i kroppen. En semester med ett värdefullt innehåll av vänner, familj, mig själv och många härliga platser och nya som gamla bekantskaper. Det är härligt att drömma...

2 kommentarer:

Pilgrim sa...

Blir alldeles glad när jag läser ditt inlägg! Helt rätt, you go girl! Ser så fram emot lördag när vi kan mysa runt och prata "ostört".
Bamsekramar!
Hélena

Lyckans lilla hus sa...

TROR verkligen på dig och din förmåga, oavsett vad du kan tänkas sätta för planer i verket. Läser mellan raderna en sådan otrolig inneboende styrka!! Tack för bloggkramen ;), och en bamsestor tillbaka! //Marie