måndag 7 maj 2012

Det gamla bruset inifrån...

Det är så mycket bra som händer. Jag kan tro att jag kommer ha ett bra liv men...när och framför allt hur ska allt det gamla släppa sitt grepp om mig eller kanske jag släppa mitt grepp om det gamla? Det känns som att jag gått från att inte ha någon plats alls inuti mig själv för något annat än det som varit, all kärlek som gått förlorad men ändå bor kvar, alla självdestruktiva tankar och svårbrutna mönster, till att allt oftare tro på en i alla fall hyfsad framtid. Ändå blir jag stundtals så innerligt trött på att jag inte bara kan bejaka mig själv, livet, varje stund och möjlighet och bara utplåna det gamla dammet och bruset från min hjärnas och själs minne och medvetande.


Hur gör du när bruset inte vill låta sig tystas?

10 kommentarer:

Stina sa...

Allt har ju sin tid. Man behöver ju gå igenom saker innan man kommit över dem, samtidigt som det sker bra saker i ens liv. Det är ju väldigt bra att du tänker på att det finns bra saker också.
Jag gillar själv att ha någon man kan lita på, som man kan prata med och dela sina tankar med när man känner att det är lite tungt. En promenad är också skönt, eller en liten sovstund.
Jag tror att du kommer att klara det här du gumman, bara iden får gå lite även om man vill att det ska vara bra NU.
Ta hand om dig snälling och ta en dag i taget. Du klarar det här.:-) Kram Stina

Stina sa...

Inte iden utan TIDEN menar jag ju.:-D Kram

Marina sa...

Ja du, det tar nog lång tid att ändra sitt sätt att tänka och förhålla sig. Tid och tålamod. Jag känner ju inte dig men att du har "lättare" stunder/dagar/perioder är ju positivt och förhoppningsvis går det åt det hållet att det blir mer och mer av de positiva dagarna.

Kan bara önskar dig alla lycka!
Kram

LyckligaPraliner sa...

Ditt inlägg berör mig verkligen. Så enormt..ja både vackert och smärtsamt. Smärtsam sanning som jag tror många bär på, mer eller mindre. Åhh jag vet inte vad jag ska säga...Tror bruset försvinner till sist. Det kommer ett vackrare brus...

Kramar till dig!

Ann-Louise

Hélena sa...

Bruset kommer att försvinna och ersättas av champangebubblor. Jag vet det och när det händer kommer ingen vara gladare än jag...Ja, det skulle ju vara du då :-) Slår en pling till dig imorgon för nu bara måste jag få prata med dig snart.
Kramar i massor!
Hélena

Anonym sa...

Hur tungt det än är så brukar jag bara vara en sådan dag och låta det brusa. Jag vet att det går över och jag har börjat att acceptera att det kommer sådana dagar då och då. Ingenting att gräma sig över mer än att låta dem vara precis så tråkiga dom är. Det kommer nya roliga spännande dagar, fast det är svårt att tro det den dagen som är svart. Kram på dig och du har massa positivt i ditt liv. Njut av det, de dagar du kan .

Lotta Zetterling sa...

Jag ville bara göra ett avtryck att jag varit här,en väldigt fin blogg du har. Mitt brus tystnar med hjälp av yoga och meditation och låter mig vägledas närmare hjärtats röst.Inte alltid lätt när livet knackar på av olika anledningar.

Kram Lotta

thejeanettishway sa...

i mitt fall så är det en man som brusar och har så gjort i 20 år nu.
har inte sett honom på 12 år och saknar varje dag. det helvetet går aldrig över...
vidare så är det självkänslans obefintlighet som saknas.
men jag har alla barnen.
och pengar ordnar sig alltid, dag till dag.

Min plats i solen sa...

Åh, fina Emma! Jag blir så berörd av det du skriver. Av din smärta och längtan men också av den oerhörda styrka, det mod, den visdom och den oerhörda livslust som jag vet finns inom dig. Du är en klart lysande stjärna och du, glöm aldrig bort att du är värd all lycka som finns.

Jag blir så glad av att läsa att det händer mycket bra i ditt liv just nu. Njut av det Emma och när det där bruset börjar dåna så slå näven i bort och skräm bort bruset. Låt det inte ta bort glädjen av allt det härliga som sker här och nu. Det är du som har kontrollen över ditt liv - inte bruset.

När bruset börjar låta för mig brukar jag omge mig med människor som lyfter mig, aktiviteter som jag tycker om och som ger mig energi och så brukar jag efter ett tag leta fram det där jävlaranammat som finns där inom mig någonstans. Släppa det som jag vet att jag inte har möjlighet att påverka. Släppa "tänk om" och istället släppa fram "tänk när".

Ta hand om dig fina Emma och fortsätt lysa så som bara du kan.

Kram Lotta

Livskrafter sa...

Utsätter mig för upphöjda naturerotiska ögonblick där jag har en relation med naturens vackraste för en liten stund...
Kram kram